1 Läs mer >>

I söndags var jag och en kollega på loppis. Gjorde en hel del fynd för knappt något alls och gick bananas.


Under veckan har jag flyttat runt loppisfynden hör hemma. Några har redan hittat sin plats, medan andra behöver känna in sig i rummet/hemmet. 

På avslatningabänken i köket fick en av korgarna bo och förvara oljor, vinäger m.m. Perfekt lösning!

Vid ytterdörren fick ljuslyktan flytta in och lysa upp vid kommande höst- och vintermörker. Mysigt att mötas av detta när jag kommer hem. 

Lördag och bara myst hemmavid med regnet smattrandes mot fönsterrutan här på kvällskvisten. Så har plöjt första säsongen av"Mr Selfridge". Älskar serien, alla fantastiska kläder och historien om Mr Selfridge.


Dessuton får serien mig att längta till London, afternoon tea och strosa längs med Londons gator. 

Inreda med loppisfynd

1 Läs mer >>


Lee Daniels, som bland annat regisserat den prisbelönta ”Precious” om en överviktig och olycklig svart flicka, har hittat en fantastisk historia att bygga de svarta amerikanernas kamp kring. Cecil Gaines (i verkligheten Eugen Allen) föddes på en bomullsplantage i Macon i Georgia och slutade som butler i Vita huset. Allen/Gaines hann arbeta för åtta presidenter från 1952 till 1986.

När filmen börjar 1926 hade förhållandena i sydstaterna inte ändrats nämnvärt från slaveriets tid. De svarta arbetarna betraktades och behandlades fortfarande som privat egendom av de vita. Svarta kvinnor kunde våldtas och svarta män mördas utan påföljd.

Gaines börjar sin bana som ”housenigger”. Den devis han skall arbeta efter är ”att rummet ska kännas tomt när han är inne i det”. Han är så bra på att avläsa de vitas önskemål samtidigt som han själv förblir osynlig att han via arbeten som servitör på olika hotell så småningom blir utvald att tjäna landets högste.

Forest Whitaker är super – bakom det orörliga ansiktet lyser hela tiden den stukade självkänslan igenom. Genom den rebelliske sonen Louis (David Oyelowo) får vi följa de svartas medborgarrättskamp mot segregationen i sydstaterna samtidigt som vi genom pappan, som förblir opolitisk, får smyglyssna på diskussionerna om den amerikanska raspolitiken på toppnivå.


Filmen korsklipper skickligt mellan svarta ungdomar som misshandlas på restaurangen när de vägrar att sitta på platserna för ”coloured” och den minutiösa dukningen utförd av den svarta personalen till en statsmiddag i Vita huset.

Oavsett om presidenten var republikan eller demokrat hade den svarta personalen mindre betalt än den vita och inga möjligheter att befordras fram till slutet på 1980-talet.

Kvinnorna kommer dock i kläm i denna historia. Det misshushållas med den utmärkta Oprah Winfrey; som Gaines hustru Gloria förblir hon mest frustrerad hustru och mamma.

Trots att ”The Butler” blir något av en språngmarsch genom de svartas historia i USA hinner man bli både upprörd och gripen av en tid och en kamp som ligger så ofattbart nära.





The Butler

1 Läs mer >>
En jultradition, som de senaste åren blivit lite sisådär att följa, är att jag, min lillebror samt våra två fastrar går på bio under mellandagarna. När vi var mindre så gick vi alltid på den Disneyfilm som hade premiär på juldagen. Numera blir det ju helt andra filmer. Och numera är det bara jag och min ena faster som håller kvar vid traditionen av olika orsaker. 

I år blev det The Hobbit Del 3. Jag har inte sett de två första filmerna i triologin, men får nog se ikapp det så här i efterhand. The Hobbit och även Sagan om Ringen-triologim är ju såna filmer som inte riktigt passar alla. Det är såna filmer som delar alla i två läger. Antingen gillar man dem eller så gör man det inte.

Och jag föredrar nog Sagan om ringen-troliologin framför The Hobbit-trilogin.



 
 

Julbio

1 Läs mer >>
Idag kompade jag ut 1 h tidigare från jobbet och snabbt hem för att byta om. 
Ikväll stod det galapremiär av Ruben Östlunds nya film "Turist" på schemat.

Vi bjöds på Bellinis (bland det godaste jag druckit ever) och snacks från Rootfruit. 
Blev även lite mingel med regissören, skådespelarna och producenten innan filmen samt att regissör
och producent pratade om sekvenser och hur de arbetat innan filmen visades. 

Hela essemblen fick stående ovationer och applåder efter visningen.

Och filmen då? Ja, jag satt på tåget hem och kände mig väldigt splittrad till den. Den var inte den bästa jag sett, inte heller den dåligaste, den var stundtals rolig, men inte en komedi som det står på SF:s hemsida, utan mer en drama med inslag av komedi. 
Jag tror inte att jag hade betalat för att se den på bio, men jag jadd säkert hyrt den på film.

Ett härligt sätt att sätta lyx. och guldkant på vardagen så här i början av veckan! Så tack till Enjoy Wine  för biljetterna!




Galapremiär av "Turis...

2 Läs mer >>
Vad jag skrattade gott stundtals igår. Filmen är lika underbar och underhållande som boken.

Första arbetsdagen för veckan är avklarad. På vägen hem klarade jag mig precis från sommarens första åska och även en rejäl regnskur. På något sätt är det vackert med sommarregn. Efteråt doftar det alltid underbart av alla blomster och luften blir klarare.

Efter en heldag i solen ska det nu bli skönt att bara varva ner och låta huden vila lite från solens strålar.






Sommarregn

1 Läs mer >>

Njöt av eftermiddagens solstrålar på balkongen med en bra bok och ett glas rose innan det bar av till Kista och bio. Vi såg 10 000 med Peter Magnusson. En bra film, rolig om inte annat. Tveksam dock om det är värt biopengarna. Skulle nog hellre hyra den på film och se hemma. 


Annandag påsk och dagen har spenderats med att promenera vid Bögs Gård med Petra. Första gången jag besöker denna pärla. Mysigt med alla djuren och de hade precis fått lammungar och kalvning pågick för fullt.

Ett par härliga timmar där blev det innan vi styrde hemåt igen. Kunde ha varit kvar ett par timmar till. När det är sånt här väder vill man inte vara inne överhuvudtaget, mer än nödvändigt.



På vägen hem stannade vi till och handlade på City Gross. Vi insåg båda två att kylakåpet ekade lite tomt på middagsmat. Inte för att jag var speciellt hungrig, så blev lite grönsaker till en sallad. Perfekt mat under våren!

Imorgon är det tillbaka till jobbrutinerna. Vad hände med denna långhelg? Tyckte nyss vi konstaterade på jobbet hur skönt det skulle bli med ett par dagars extra ledighet. 



Bögs Gård

0 Läs mer >>

Igår fastnade jag framför Jills veranda och blev berörd. Tårarna kom precis som när jag läste Kristians bok. Och än en gång slogs jag av hur han tänkte mer på dem han lämnade efter sig än sig själv. Jag tycker att ni ska titta på reprisen om ni missade programmet och läs boken!! Den finns säkert på
SVT Play också se. 

Jag påminns återigen vad som verkligen betyder något i livet.




Berörd

0 Läs mer >>
 
 

I fredags tittade jag på Alex Schulmans föreställning  “Älska mig” som sändes på SVT1. En föreställning där han tar grepp på det han kallar vår tids folksjukdom - bekräftelsebehovet.

“Älska mig” är en humoristisk betraktelse över samtidens vansinniga jakt på bekräftelse, en föreställning med ibland smärtsamt hög igenkänningsfaktor. Men det är också Alex Schulmans egen historia, där han berättar om hur bekräftelsebehovet, på gott och ont, har format honom till den person han idag är.

Under kvällen får vi chans att på nära håll lära känna det bekräftelsebehov som lurar inom oss. För så är det ju: längtan efter att bli älskad finns i oss alla och kanske är den särskilt stark hos Alex Schulman.  

Det är en briljant öppning och föreställningen är rolig, förtjusande, hemsk och också en vidrig skildring av dagens samhälle. Missade du den, tror jag den finns att se på SVT Play.

 

Älska mig

0 Läs mer >>


Den kanadensiska miniserien The Kennedys i fyra delar sändes på SVT 2011 eller 2012.  ´Jag har redan sett den när den visades då, men i fredags, på dagen då det var 50 år sedan John F Kennedy sköts, började serien om igen. Första avsnittet är en fantastisk inledning på en spännande serie. Och ryktet säger att familjen Kennedy försökte stoppa serien för att den inte håller sig till fakta. Alla rykten ska man väl ta med en nypa salt. Men jag tror nog att det ligger någon sorts sanning, om inte helt, i det mesta.

Fascination över Kennedy-familjen som alltid funntis där och än idag finns är svår att sätta fingret på, kanske är det alla tragedier, den perfekta familjen-stämpeln, men jag medger att jag är fascinerad över denna  mytomspunna och olycksdrabbade familj.

Rekommenderar alla verkligen att se den, SVT Play har alla avsnitten så man kan se ikapp.

The Kennedys

1 Läs mer >>
                

Jag har spenderat min lördagskväll på Intiman tillsammans med Petra och sett "De 39 stegen" med bl.a Morgan Alling och Cecilia Forss i rollerna. "De 39 stegen" är en två timmar lång komedi baserad på Alfred Hitchcocks filmklassiker med samma namn. Jag hade inte speciellt höga förväntningar på föreställningen då jag varken sett den filmklassiker på film eller läst några recensioner av föreställningen utan endast sett någon enstaka trailer på tv (som inte riktigt höjt förväntningarna).
 
              
 
Intiman är verkligen en vacker teater och det känns verkligen intim på så sätt att som publik kommer väldigt nära skådespelarna och bjuds in till handlingen.
 
 
Och visst kom vi nära idag. Vi hamnade på första rad! Ett tag trodde jag att jag skulle få en skådespelare i knäet när han svingade sig i ett rep ovanför våra huvuden.

Föreställningen var väldigt rolig och underhållande. Och vi var rörande överens om att den var sevärd! Trots att deras affischer inte inbjuder till att vara speciellt lockande. Morgan Alling var solklart bäst och hela hans skådespeleri är otroligt bra!!

Teaterbesök på Intima...

0 Läs mer >>

Jag är inte någon som följer speciellt många serier. Och börjar jag följa någon så tappar jag oftast intresset efter några avsnitt.
 
En serie jag dock fallit pladask för är SVT:s Vem tror du att du är? 
I varje program får man följa en känd person som får reda på sin släktfoskning.Jag rekommenderar verkligen alla att se programmet, inte för att det lyfter fram kända personer, utan för historieskildringarna, de vackra och intressanta porträtten som gestaltas.
 
 
 

Tv-tips!

0 Läs mer >>
Se denna dokumentär! Smärtsam och viktig!
Gjord av en iranskfödd kvinna om Iran och dess dubbelmoral fångad ur två unga mödrars liv. 
 
Filmaren Nahid Persson reser tillbaka till sitt hemland Iran. Där träffar hon de två väninnorna Mina och Fariba, som bor på samma gård. De lever ett hårt liv. Ett osentimentalt porträtt av två kvinnor som tvingas prostituera sig för att försörja sig och sina barn i dagens Iran - ett resultat av en misslyckad revolution.

Prostitution bakom sl...